Det gör så förbaskat ont!

Hej

Idag har jag haft lite kalas för några släktingar från mammas sida. Det var trevligt och jag trivdes i deras sällskap! Jag önskar att jag kunde umgås med dem allihop oftare än vad jag gör!

Hursomhelst, när jag hade städat, diskat och ätit efter att de gått tände jag ljus, la mig på sängen och tog på mig en skön filt. Jag tänkte vila ett tag innan läxläsningen, och jag fick absolut inte somna då jag måste sova i natt. Så jag satte på spotify. Och då valde jag ”Mamma Maries låtar” listan. Nu när jag blev ensam, när allt tystnades, när jag landade och lyssnade på mammas musik, då föll det över mig.

Jag har inte träffat henne på jäääääättttelänge! Jag väntar ju på att hon ska komma hit så att jag får visa henne lägenheten. Men hur ska jag få tag på henne?!

Asså hon är inte död! Det går bara inte! Men varför började jag nyss gråta? Jag fick sådär ont i magen. Ont i kroppen. Ont i själen. När man har så ont då vill man bara försvinna. Smärtan får en att känna ”Jag gör vad som helst, bara den försvinner!” Åhh jag saknar henne så!!

Det känns som att jag håller på att bli galen! När jag minns. Minns henne. Då är det helt jävla ofattbart att hon är borta! FÖR ALLTID!?! Det går bara inte! Det finns inte! Det är inte möjligt! Ge mig henne tillbaka!

Jag är så förbannad att jag har lust att gå fram till den där grinden. Grinden till himlen där Gud står. Där skulle jag skälla ut honom! Börja förhandla med honom. Fram och tillbaka skulle handlingarna drivas. När han envist inte ger med sig,, att ge tillbaka min mamma, då skulle jag slå ner honom! Jag känner för att slå honom så illa. Så illa att det inte finns någon himlen kvar längre. Inte någon grind där han vaktar. För utan honom, grinden och himlen, då skulle hon släppas fri. Visserligen sägs det vara paradiset där. Men det skiter jag i! Paradiset är då vi är tillsammans. Hon, jag, och resten av hennes barn! Fan! Jag blir så förbannad på den där Gud, oavsett om han finns eller inte! Eller djävulen!? Ödet!? Livet!? Oavsett vems fel det är, oavsett vem det är som bör ta på sig skulden, så ska jag kämpa för att få henne tillbaka! För där borta (vart det nu än må vara?), där ska hon faan inte vara!!

Åhh jag blir så arg!! Det gör så jävla ont! Faan va jag saknar henne!! Jag vill inte mer!! Detta finns inte!! Detta händer inte!! Ge mig henne tillbaka!!!!!

images-1

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>