Söker en träningskompis

Hej.

 

Nu har jag inte skrivit på länge igen… Då blir det kanske lite mer att berätta varje gång men jag ska försöka sammanfatta mig så kort jag kan.

 

Mitt mående. Det har faktiskt de senaste vekorna varit bättre! Jag har inte varit lika deprimerad som när jag var som sämst. Men det har varit ännu lite bättre några dagar nu. – Jag har märkt att jag är oerhört väderberoende! Är det gråmulet ute, lite nederbörd, då vill jag bara hem och sova, inte känna, inte andas, då går jag med ett avslappnat ansikte för det mesta. Men nu har det ju varit vårväder ute! SOL! Det har en otrolig påverkan på mig. Jag visste tidigare inte om att jag var så känslig när det gäller det, eller så har det blivit så det senaste året. Men med solen och vårvädret kommer även livslusten fram. Dagarna på jobbet går snabbare. Jag känner inget annat än att vilja vara ute efter jobbet istället för att gå hem och lägga mig som jag annars brukar vilja. Jag är lite spänd i ansiktet, ett leende. Eller leende ögon. Trotts att jag hela dagarna går med en otrolig huvudvärk, snurrighet och lätt illamående så känner jag mig nu glad ändå. Vilken känsla! Att för stunden inte vara deprimerad!! <3

 

Jag vet inte. Jag kanske är deprimerad nu med fast att det bara är lite bättre? Hur som helst, min psykolog och läkare har sagt att motion kan hjälpa, eller i alla fall underlättar i en depression. ”Motion gör så att hormoner utsöndras, dessa hormoner som finns i antideprisiva mediciner”. Så jag vet att jag måste börja motionera / träna. Jag har visserligen sedan högstadiet försökt komma igång med träningen, men med avsikt att gå ner i vikt. Nu finns där ännu ett argument för att jag borde börja träna,- mitt mående, psykiskt!

Så då tänker ni säker, och även jag. Börja träna då! Men gaah, jag kan inte…? Inte själv. Jag har försökt få med mig Micke utan resultat av olika skäl. Som idag stod jag med mina träningskläder framme, tanken var att jag skulle ut och jogga eller gå till gymmet, (Som jag förövrigt inte har besökt på flera månader). Men då kommer ångesten fram. Då blir jag som fastkedjad i lägenheten, jag har ett mål, att komma ut i det fina vädret, jag vill ut dit, men jag kan inte. Jag vet inte vad det är som håller mig tillbaka? Men lätt panikångest med tårar som tränger fram vet jag att jag har iaf.

Det känns som att jag kan, jag behöver, jag vill. Jag måste bara komma över tröskeln. Men jag är för illa till mods för att för tillfället lyckas själv.

Därav söker jag nu en träningskompis! Har jag någon läsare som bor hyffsat centralt i Kalmar, eller som jobbar här? Som har/har haft/ vill ha ett hälsosamt liv innehållande träning och motion? Någon som kan vägleda mig rätt inom träningen? Någon som jag kan boka en motionstillfälle med som jag då måste gå till? Någon att uppnå mål med? Någon trevlig, förstående vän?

Jag tror att en träningskompis skulle hjälpa mig att komma igång. Sen skulle jag kunna klara mig själv. Jag vet att ett aktivt liv skulle få mig att må bättre, på alla sätt och vis.

Så, någon som är intresserad? Som sagt, det är inte för alltid, utan bara så länge det känns bra.

Hör av dig :)

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>